Hoppa till innehållet

Eurovision Song Contest 1978

Från Wikipedia
Eurovision Song Contest 1978
Datum22 april 1978
Arrangemang
PlatsFrankrike Frankrike, Paris
ArenaPalais des Congrès
TV-bolagTF1
ProgramledareDenise Fabre och Léon Zitrone
DirigentAlain Gorauger
Bidrag
VinnareIsrael A-Ba-Ni-Bi (Israel)
Röstningssystem
Varje land gav 12, 10, 8-1 poäng till de 10 favoritbidragen
Antal bidrag20
ÅtervändandeDanmark Danmark
Turkiet Turkiet
Noll poängNorge Norge
Paus-
underhållning
Stéphane Grapelli, Oscar Peterson, Yehudi Menuhin, Kenny Clarke och Nils Henning Ørsted Pedersen
Eurovision Song Contest
◄ 1977Eurovision Song Contest 19781979 ►
  Deltagande länder.
  Länder som tävlat förut men inte deltog 1978.

Eurovision Song Contest 1978, sändes den 22 april 1978 från Palais de Congrès i Paris, Frankrike i och med att Frankrike året innan hade vunnit med låten "L'oiseau et l'enfant av Marie Myriam. Programledare var Denise Fabre och Léon Zitrone, den första gången som det var mer än en programledare. Svensk kommentator var Ulf Elfving. Mellan varje bidrag visades artisterna backstage, när de gick in i hissen som skulle ta dem upp till scenen.

Frank Naef gjorde sin debut som röstkontrollant denna festival och behöll detta ansvar fram till Eurovision Song Contest 1992.

Björn Skifs skämtade till det och gick med avsikt in i fel dörr. När han sedan skulle sjunga sitt bidrag så hade han för avsikt att göra en kupp och sjunga på engelska trots att han därigenom skulle riskera att bli diskvalificerad. Till sin egen stora förvåning så började han dock sjunga på svenska, men blev så perplex att han helt glömde texten. Han insåg dock reptilsnabbt att bara svenskar skulle upptäcka att han sjöng fel så han började sjunga svenskliknande men obegripliga ord ett tag innan han hittade in i texten igen. Hans bakgrundskör bestod av Mikael Rickfors och Peter Lundblad.

Izhar Cohen och Alphabeta tog hem segern för Israel detta år, med låten A-ba-ni-bi.

Sist kom Norge med Jahn Teigen som sjöng "Mil etter mil". Låten fick inga poäng alls, vilket blev den första någonsin med nuvarande poängsystem. Även Jahn skämtade till det när han skulle upp i hissen, och traskade rakt in i en vägg när han vände sig för att vinka mot kameran.

Grekland skulle detta år framföra låten Mr Nobel med Anna Vissi, men denna ströks och ersattes med låten Charlie Chaplin, i och med att texten var kritisk mot Alfred Nobel, och att detta skulle kunna leda till diplomatiska konflikter med Sverige.

Nr Land Artist Sång Placering Poäng
1  Irland Colm C T Wilkinson Born to Sing 5 86
2  Norge Jahn Teigen Mil etter mil 20 0
3  Italien Ricchi e Poveri Questo Amore 12 53
4  Finland Seija Simola Anna rakkaudelle tilaisuus 18 2
5  Portugal Gemini Dai-Li-Dou 17 5
6  Frankrike Joel Prevost Il y aura toujours des violons 3 119
7  Spanien Jose Veiez Bailemos un Vals 9 65
8  Storbritannien Co-Co The Bad Old Days 11 61
9  Schweiz Carole Vinci Vivre 9 65
10  Belgien Jean Vallee L'amour ça fait chanter la vie 2 125
11  Nederländerna Harmony 'T Is OK 13 37
12  Turkiet Nazar Sevince 18 2
13  Västtyskland Ireen Sheer Feuer 6 84
14  Monaco Caline & Olivier Toussaint Les Jardins de Monaco 4 107
15  Grekland Tania Tsanaclidou Charlie Chaplin 8 66
16  Danmark Mabel Boom-Boom 16 13
17  Luxemburg Baccara Parlez-vous français? 7 73
18  Israel Izhar Cohen och Alphabeta A-ba-ni-bi 1 157
19  Österrike Springtime Mrs Caroline Robinson 15 14
20  Sverige Björn Skifs Det blir alltid värre framåt natten 14 26

Omröstningen

[redigera | redigera wikitext]

Spänningen i årets omröstning blev måttlig. Belgien tog ledningen i första omgången, vilken togs över av Israel i fjärde omgången som därifrån kunde hålla ifrån och vinna, även om Belgien hängde med tätt bakom under knappt halva tävlingen.

Startordning Röster
Totalt IE NO IT FI PT FR ES UK CH BE NL TR DE MC GR DK LU IL AT SE
Bidrag Irland 86 12 - 3 - 5 - - 7 10 - 10 5 - 10 - 10 - 6 8
Norge 0 - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Italien 53 10 6 - 1 4 8 6 1 1 - 1 2 8 2 - 3 - - -
Finland 2 - 2 - - - - - - - - - - - - - - - - -
Portugal 5 - - 4 - - 1 - - - - - - - - - - - - -
Frankrike 119 6 3 10 2 2 5 8 6 8 6 4 10 5 8 8 1 5 12 10
Spanien 65 - - - 7 - - - 8 2 4 7 - 4 6 12 2 6 7 -
Storbritannien 61 3 - - - 6 2 3 2 4 2 6 8 7 3 - 5 2 5 3
Schweiz 65 - 5 1 1 - 7 4 2 7 8 - 6 2 - 3 8 1 10 -
Belgien 125 12 7 6 6 4 12 2 12 10 5 - 3 12 12 - 7 7 4 4
Nederländerna 37 - - 5 - - - - 3 - - - 4 1 - 5 6 12 - 1
Turkiet 2 - 1 - - - - - 1 - - - - - - - - - - -
Västtyskland 84 1 - 3 12 7 - 10 - 3 5 7 8 10 7 1 - 3 - 7
Monaco 107 4 4 7 8 5 1 - 10 5 6 10 5 7 4 10 - 8 1 12
Grekland 66 7 - 2 5 8 10 7 - 4 - - - - - 4 4 10 3 2
Danmark 13 - - - - - 6 - - - - 1 - - - - - 4 2 -
Luxemburg 73 2 - 12 - 12 - 12 7 - 3 3 2 - 6 1 7 - - 6
Israel 157 8 8 8 10 10 8 6 5 12 12 12 12 12 3 5 6 12 8 -
Österrike 14 - - - - 3 - - - - - - 3 1 - - 2 - 5
Sverige 26 5 10 - 4 - 3 - 4 - - - - - - - - - - -

12-poängare

[redigera | redigera wikitext]
Antal Tävlande land Länder som gav 12 poäng
6  Israel Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Schweiz, Turkiet, Västtyskland
5  Belgien Frankrike, Grekland, Irland, Monaco, Storbritannien
3  Luxemburg Italien, Portugal, Spanien
1  Frankrike Österrike
 Irland Norge
 Monaco Sverige
 Nederländerna Israel
 Spanien Danmark
 Västtyskland Finland

Återkommande artister

[redigera | redigera wikitext]
Artist Land Tidigare år
Jean Vallée  Belgien 1970
Ireen Sheer  Västtyskland 1974 (för Luxemburg)
Norbert Niedermayer (Springtime)  Österrike 1972 (medlem i The Milestones.)
  • Thorsson, Leif; Verhage, Martin (2006). Melodifestivalen genom tiderna. Ny, utökad och reviderad utgåva (2:a uppl). Stockholm: Premium förlag. ISBN 91-89136-29-2 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]